Sveriges Elevkårer är Sveriges största ungdomsorganisation med medlemmar på gymnasieskolor över hela landet. Genom sin verksamhet stöttar de elever att skapa trygga, roliga och starka skolor. Organisationens ordförande, Ebba Kock, vittnar om en mycket utmanande tid för Sveriges gymnasieungdomar.
– Pandemin har pågått i nio månader nu vilket såklart är en stor del av många gymnasieelevers utbildning och deras liv. Vi gjorde en enkätundersökning om distansundervisning i slutet av sommaren där vi kunde vi se att vårterminens stängda gymnasieskolor hade stor påverkan på elevers upplevda välmående och hälsa. Varannan elev mådde generellt sämre – 40 procent kände sig mer stressade och 56 procent uppgav att distansundervisningen medfört en känsla av minskad tillhörighet och sammanhang.
– Anledningarna tycks vara otydlighet kring förväntningar på eleverna, och en suddig gräns mellan vad som är skola och vad som är fritid. Lägg också till att nästan hela ens sociala liv försvinner helt.
Från och med den 7 december har undervisningen återgått till distans. Har ni fått några indikationer på elevernas reaktioner på det? Vad tror ni det kommer innebära för det fortsatta måendet?
– Det kom som ett tungt besked för landets gymnasieelever, vi vet att en majoritet verkligen vill vara i skolan. Däremot har unga har precis som alla andra en oro kring smittspridningen och den oron har ökat i takt med att situationen blivit allvarligare under hösten.
– Samtidigt har vi sett hur huvudmännen haft utmaningar i att säkra en trygg arbetsmiljö i skolorna vilket gjort att eleverna känt sig osäkra. Det är rätt beslut för nu att gå vidare med distansundervisning, men förhoppningen är såklart att skolorna ska öppna till vårterminen igen för att undvika liknande konsekvenser som vi såg i våras.
Gymnasieungdomar pekas ofta ut som oansvariga och bidragande till den stora smittspridningen i samhället. Hur ser ni på det?
–Vi ser tvärtom hur gymnasieeleverna har tagit ett väldigt stort ansvar för att minska smittspridningen under hela pandemin. Samtidigt har den mediala bilden inte speglat deras uppfattade omvärld, utan tvärtom har unga pekats ut som oansvariga och anledningen till ökad smittspridning.
Hur tror ni att det påverkat deras vilja att vara en del av lösningen?
– Unga behöver känna att de redan är delaktiga i samhällets kamp mot pandemin och en del av lösningen, inte utmålade som en grupp som inte kan följa reglerna. Nyckeln till att inkludera unga i arbetet med att minska smittspridningen är att uppmuntra och se till de uppoffringar som gruppen faktiskt har gjort. Inte att förminska, fördöma eller förmana.
– För att känna att man är del av en förändring behöver man uppleva att man har makten att förändra, men när man istället avskrivs som ansvarslös så tas den makten ifrån en. Då kan det upplevas som att inget man gör spelar roll.
Vad anser ni att unga behöver för att kunna vara en del av lösningen?
– I vår verksamhet inom skolan arbetar vi stödjande med våra medlemmars egna initiativ och imponeras ständigt över nivån av gemenskap och kreativitet under krisen. Vårt råd är att inkludera gymnasieelever genom att ge dem verktyg att själva förändra sin egen vardag samtidigt som vuxenvärlden, skolan, myndigheterna och politikerna sätter ramarna.
– Det finns ett stort engagemang hos en majoritet av unga som bara vill att detta ska vara över så att de kan få återgå till en normal gymnasietid och liv. Det går att kanalisera den viljan till en positiv rörelse om man lyssnar in deras förutsättningar och agerar utefter det.
Sveriges Elevkårer var en av flera organisationer som bidrog med underlag till NOD:s lägesbild som fokuserade på ungas inkludering i arbetet med att förhindra smittspridningen under pandemin. Hela intervjuserien NOD möter går att läsa här.
