Brottsoffermyndigheten inrättades år 1994 och har som huvuduppdrag att främja brottsoffers rättigheter och uppmärksamma deras behov och intressen. I det arbetet spelar det civila samhället en viktig roll och myndigheten strävar efter nära samverkan.
– Brottsoffermyndigheten har haft utökade nätverksmöten med myndigheter och civilsamhällets organisationer utifrån pandemins effekter för brottsoffer, framför allt när det gäller situationen för våldsutsatta kvinnor och barn. Myndigheten känner inte till de fulla effekterna ännu men har bland annat fått indikationer på att stödkontakterna med barnrättsorganisationer har ökat. När det gäller vuxna brottsoffer har tendensen inte visats lika tydligt. Effekterna har än så länge inte heller varit tydliga i myndighetens handläggning av ersättning till brottsoffer, berättar Annika Öster.
– Under pandemin har kontakterna med civilsamhällets organisationer överlag ökat. Framför allt med de som ansökt om eller fått projektmedel via Brottsofferfonden. Myndigheten har skyndsamt försökt lösa de problem som uppstått för organisationerna, till exempel genom att möjliggöra att projekt kunnat genomföras i digitala format, att förlänga projekttiderna och att låta ansökningar om bidrag kompletteras efter sista ansökningsdag.
Hur har pandemin påverkat förutsättningarna för att föra en dialog med ideella aktörer?
– Mest påtagligt är att pandemin påverkat myndighetens utåtriktade arbete. Vi har behövt ställa in några av våra planerade arrangemang och internationella deltaganden under året. Vi har försökt hitta andra vägar för att nå ut med vår information och kunskap och genomfört flera egna webbsända föreläsningar och deltagit i andras digitala arrangemang. Detsamma gäller för många samverkans- och referensgruppmöten som myndigheten har kunnat genomföra digitalt.
– Men Brottsoffermyndigheten har goda erfarenheter av att genomföra arrangemang och möten på distans. Myndigheten har i samverkansforum upplevt att fler har möjlighet att delta när möten hålls digitalt. Samtidigt finns det i många sammanhang ett särskilt värde i att ha möjlighet att träffas i fysiskt format, då utbytet av synpunkter och idéer ofta sker mindre formellt och ibland mer utförligt än vid digitala möten.
Hur ser samverkan med civilsamhället ut under normala förhållanden?
– Ett exempel är att vi finansierar brottsofferinriktade projekt via Brottsofferfonden. Organisationer inom civilsamhället som driver brottsofferinriktad verksamhet kan söka och få medel från fonden. På så sätt kan de bidra till att öka kunskapen om brottsoffer och att ge bättre bemötande och stöd till brottsoffer.
– Tack vare vittnesstödsverksamheten på landets tingsrätter kan också brottsoffer och vittnen få stöd och hjälp i samband med en rättegång. Brottsoffermyndigheten har tillsammans med Domstolsverket det övergripande ansvaret för landets vittnesstödsverksamhet. Inom det uppdraget samverkar vi med de organisationer inom civilsamhället som bedriver verksamheten, framför allt brottsofferjourer.
– Företrädare för civilsamhället bjuds ofta in till samrådsgrupper och referensgrupper när Brottsoffermyndigheten genomför sina regeringsuppdrag och projekt. Vi samarbetar ibland också med internationella brottsofferorganisationer inom EU-finansierade projekt. Dessutom ansvarar vi för en nationell samverkansgrupp för brottsofferarbete, som består av både myndigheter och organisationer från civilsamhället.
Finns det fler exempel på insatser där civilsamhället involveras?
– Ja, en annan viktig del av myndighetens verksamhet handlar om att besluta om statlig ersättning, brottsskadeersättning, till brottsoffer. I det arbetet kan brottsofferstödjande organisationer kontakta myndighetens servicetelefon för att få råd i frågor om ersättning vid brott och om rättsprocessen.
– Vi erbjuder även kostnadsfria temadagar och föreläsningar för personer som är verksamma inom civilsamhället. Vi bjuder ofta in företrädare för civilsamhället som föreläsare och vissa utbildningar arrangerar vi också i direkt samarbete med civilsamhället.
Vid ett seminarium som arrangerades av NOD nämnde er myndighet en kampanj kring webbplatsen Tystnainte.se. Vad syftar kampanjen till och vad hoppas ni att ”Tystna inte” ska bidra till?
– Webbplatsen tystnainte.se har Brottsoffermyndigheten tagit fram för att ge information till personer som deltar i samhällsdebatten och utsätts för hot och hat, till exempel journalister, politiskt förtroendevalda, författare, konstnärer, forskare, influencers och ideellt aktiva. Myndigheten har nu också fått regeringens uppdrag att sprida information om webbplatsen.
– Tystnainte.se ger bland annat information om vad som kan vara brottsligt, hur en polisanmälan går till och var det finns stöd och hjälp att få. Vår förhoppning är att vi med den aktuella kampanjen uppmuntrar fler utsatta att anmäla vad de varit med om och förmedlar att tystnainte.se ger mer information om stöd och hjälp som finns att få.
Var kan intresserade ta del av kampanjen?
– Vi kommer framför allt att sprida informationen digitalt via annonser på olika sociala medier och webbplatser. Därutöver kommer myndigheten arrangera och medverka i olika utåtriktade aktiviteter. Närmast på gång är webbsända föreläsningar om hot och hat i samhällsdebatten den 23 oktober.
”NOD möter” är en samtalsserie som ställer om tillfälligt och går från att anordna fysiska träffar i form av livepoddar och seminarier till att samtala med relevanta aktörer om hur deras arbete och insatser förändras på grund av coronaviruset.
Foto: Malin Grönborg
