Fyra förslag för ökad kontroll
Tidigare i år hölls ett första samråd där civilsamhällets representanter fick möjlighet att ge respons på de rekommendationer som Riksrevisionen riktade till Arvsfonden i mars. Under tisdagen följdes detta upp med ett nytt samråd där Kammarkollegiet presenterade fyra konkreta förslag för att minska risken att fondens medel nyttjas på felaktiga eller kriminella sätt. Förslagen handlar om mer strukturerad kontroll av organisationers kapacitet, kontroll av eventuella näringsförbud för nyckelpersoner, vägledning för att anlita seriösa leverantörer samt oanmälda projektbesök.
Pontus Ekstedt, chef för Arvsfondsavdelningen på Kammarkollegiet, berättar att Riksrevisionens rapport pekade på flera utvecklingsområden. Han understryker att det redan finns bra rutiner för kontroll men att dessa kan förbättras ytterligare.
– I vår genomgång av hur vi kan utveckla våra kontroller har vi bland annat gjort egna analyser och pratat med andra myndigheter om hur vi bäst möter de risker som finns. Efter det ville vi ha en dialog med civilsamhället och kontaktade därför NOD, säger Pontus Ekstedt.
Syftet med det senaste samrådet var att samla in civilsamhällets perspektiv för att säkerställa att åtgärderna blir både proportionerliga och effektiva. Man är mån om att behålla enkelheten för organisationer när de ansöker om och hanterar stöd från Arvsfonden.
– Civilsamhällets synpunkter och reflektioner är mycket viktiga för oss. Genom dessa samråd kan vi bli mer träffsäkra i vår utveckling och de åtgärder vi arbetar fram, säger Pontus Ekstedt.
Civilsamhället ser positivt på förslagen
En av organisationerna som deltog var Parasport Sverige, där stabschefen Ulrika Askengren menar att en stärkt kontroll och granskning kan öka förtroendet för fondens verksamhet.
– Det är viktigt att det finns ett stort förtroende för Arvsfonden och de projekt som får stöd. Att stärka kontrollen och granskningen är en naturlig och viktig utveckling, säger Ulrika Askengren.
Parasport Sverige har medverkat vid både samrådet i december och det tidigare i maj. För organisationen har det känts självklart att engagera sig i processen.
– Arvsfonden har möjliggjort flera viktiga utvecklingsprojekt så att personer med funktionsnedsättning kan få en mer aktiv fritid. Det känns därför viktigt att vara med och bidra till Arvsfondens fortsatta utveckling, säger Ulrika Askengren.
Även Fryshuset lyfter fram betydelsen av Arvsfondens stöd, särskilt för projekt som stärker unga i utsatta situationer. Organisationen uppskattar dialogen med fonden och andra aktörer.
– Vi ser dessa möten som värdefulla för att lyssna på Arvsfonden och ta del av andra organisationers perspektiv samt förmedla vårt eget. Det stärker samarbetet mellan civilsamhället och fonden, säger Raphael Mabo, nationell bidragssamordnare på Fryshuset.
I linje med flera av de andra deltagarna välkomnar Fryshuset förslagen om ökad kontroll, men betonar att åtgärderna bör ta hänsyn till organisationers olika förutsättningar.
– Vi är positiva till att stärka att Arvsfondens medel går till rätt sak. Vi vill dock betona vikten av att ta hänsyn till organisationers variation i struktur och storlek, vilket skapar olika förutsättningar, säger Raphael Mabo.
Har du frågor om samrådsprocessen med Kammarkollegiet? Kontakta projektledare Amanda Bengtsson på amanda.bengtsson@nodsverige.se.
