I tisdags arrangerade NOD två samråd tillsammans med Kammarkollegiet med fokus på Allmänna arvsfondens bidragssystem. Kammarkollegiet arbetar just nu med att utforma åtgärder som svarar mot de rekommendationer som Riksrevisionen i mars skickade till myndigheten i en granskning av arvsfonden. Som del av arbetet ville Kammarkollegiet ta del av civilsamhällets åsikter om rekommendationerna och erfarenheter av att söka medel från fonden.
En av dem som deltog under samråden var Naomi Aira som är projektledare på Tjállegoahte i Jokkmokk. Tjállegoahte, som betyder “skrivarhuset” eller “att börja skriva” på lulesamiska, arbetar med att stärka samisk litteratur genom att stötta författare och skribenter och arrangera kurser inom jojk, berättande och skrivande.
Mellan 2019 och 2023 drev Tjállegoahte ett arvsfondsprojekt med fokus på att föra vidare traditionen av muntligt berättande och jojk. Ungdomar fick kurser i jojk och berättande och var därefter ute och lärde yngre barn i skolor – framförallt runt om i Sápmi men vid ett tillfälle även nere i Stockholm.
Projektet var populärt bland barnen. Roligast var spökhistorier och berättelser om Stalo, en trolliknande gestalt inom samisk mytologi.
Traditionellt sett har berättandet utförts i kåtan eller stugan där flera generationer samlats efter att dagens arbete avslutats. Nu lever sällan flera generationer tillsammans och alla har sina egna intressen efter jobb och skola. Berättandet blir därför inte samma självklara samlingspunkt, utan traditionen måste föras vidare på andra sätt, exempelvis genom skolan eller som fritidsaktivitet för barn.
Naomi säger att stödet från fonden var oumbärligt för projektet.
– Det hade inte blivit av om vi inte hade Arvsfonden! Att slippa söka små projektmedel här och där och skriva tusen ansökningar gjorde att vi hade tid att vara med i projektet.
En av rekommendationerna som diskuterades under samrådet var en gemesamt upphandlad redovisningstjänst för alla fondens projekt. För Tjállegoahte skulle det vara svårt att använda en tjänst utöver sin vanliga, menar Naomi, eftersom det som liten organisation är tidskrävande och krångligt att lära sig ytterligare ett redovisningsprogram.
En annan fråga var möjligheten att stärka förkontrollen av firmatecknare, bland annat genom att ta in uppgifter om deras identitet och folkbokföringsadress. Förslaget kritiserades av flera organisationer – i synnerhet organisationer som arbetar med utsatta grupper.
– Att registrera identitet är känsligt. Om man tittar på hur minoriteter behandlats genom historien vill man inte ha ett sådant register.
Men det viktigaste är att Allmänna arvsfonden består, säger Naomi. Hon tror inte att Tjállegoahte hade funnits kvar om det inte vore för möjligheterna de fick genom arvsfonden.
– Arvsfonden höll oss flytande i två år. Genom att visa på verksamheten vi genomförde med arvsfondspengarna kunde vi söka och få verksamhetsbidrag.
– Pengarna gjorde också att jag kunde vara fast anställd i tre år. Här i Norrbotten gör det här mycket att kunna ge jobb – särskilt jobb som inte har med gruva eller el att göra.
Dokumentationen från samråden kommer att finnas tillgänglig på NOD:s webbplats i början av juni. I höst samlar NOD och Kammarkollegiet civilsamhället till ytterligare två samråd där deltagare får möjlighet att uttrycka sina åsikter om de förslag på åtgärder som Kammarkollegiet tagit fram.