I augusti kommer FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD) att granska hur Sverige lever upp till sina åtaganden enligt rasdiskrimineringskonventionen. Institutet för mänskliga rättigheter arbetar nu med att ta fram en alternativrapport som beskriver förekomsten av rasism i Sverige och innehåller förslag på statliga åtgärder för att motverka rasism. Tisdagen den 4 mars arrangerade därför institutet och NOD ett samråd med syftet att samla in ungas perspektiv och erfarenheter av rasism.
Ida Gunge, utredare på Institutet för mänskliga rättigheter, har tillsammans med sina kollegor genomfört flera dialogmöten med civilsamhällesorganisationer för att samla in synpunkter till rapporten. Denna gång ville man ta del av ungas perspektiv, och därför bjöds ungdomsorganisationer som arbetar mot antirasism in.
Under samrådet diskuterades rasismen inom bland annat skola, arbetsmarknad, bostadsmarknad, det politiska samtalet, polis och rättsväsende samt rasism kopplad till religion.
– Vi tar med oss deltagarnas djupa kunskap i frågorna, men också deras stora engagemang i arbetet för att motverka rasism. Vi fick flera nya och intressanta perspektiv, såsom den utbredda rasismen i digitala forum, säger Ida Gunge.
De deltagande organisationerna berättade att gränserna för vad som accepteras har förskjutits på flera områden de senaste åren, inte minst inom spelvärlden och på sociala medier. Där sprids rasistiska åsikter i högre utsträckning än tidigare och unga rekryteras till högerextrema grupper. Man menar att rasistiska uttryck i digitala forum dessutom bidrar till att normalisera rasism i hela samhället.
– Flera deltagare uttryckte en oro över en alltmer rasistisk underton i många politiska samtal och uttalanden. De menar att det språkbruket kan påverka klimatet i skolor negativt och leda till fler rasistiska trakasserier, berättar Ida Gunge.
Behov av ökad kunskap om rasism inom skolan
– Det här är ett tillfälle att föra vidare ungas berättelser och skapa förändring.
Så beskriver Yahia Saleh, projektledare för Snacka Antirasism hos ungdomsorganisationen Tamam, sitt deltagande i samrådet.
Tamam arbetar för att ge unga en meningsfull fritid och möter ofta ungdomar som vittnar om rasism i sin vardag – i skolan, på fritidsgårdar och i samhället i stort. Genom workshops på skolor och fritidsgårdar har Tamam utbildat högstadie– och gymnasieelever om rasismens olika uttryck, från vardagsrasism till strukturell diskriminering.
– Ibland känns det som att man arbetar i sin egen bubbla. Men här påminns jag om att vi är många som jobbar mot samma mål, och att alla har sin egen expertis och sitt perspektiv på frågan, säger Yahia Saleh.
Inför projektets sista år har Tamam även börjat utbilda skolpersonal, något som Yahia Saleh ser som en nödvändig insats.
– Vi märker att kunskapen om rasism saknas i skolan, och ofta hamnar det arbetet på civilsamhället. För att skapa en långsiktig förändring måste skolpersonalen också få verktyg för att arbeta med antirasism, säger Yahia Saleh.
Devansh Kashyap, ledamot i Elevernas Riksförbunds förbundsstyrelse, berättar att rasism är en av de vanligaste diskrimineringsgrunderna i skolan och att det därför kändes viktigt för organisationen att delta i samrådet.
– Vi är en elevorganisation av och för elever. Skolan ska vara en trygg plats där ingen diskrimineras och där alla kan utvecklas, säger han.
För att minska rasismen i skolan betonar Elevernas Riksförbund vikten av elevinflytande och att skolan aktivt bidrar till demokratisering. Devansh Kashyap tycker också att skolan borde satsa mer på värdegrundsarbete för att motverka rasism och diskriminering redan i unga år.
– Vi tror att det som sker i samhället återspeglas i skolan. Om samhället i stort blir bättre på att respektera andra människor – då kommer även ungdomar avspegla den respekten, säger Devansh Kashyap.
Vill du veta mer om samrådsprocessen? Kontakta sara.dalius@nodsverige.se.
