Det unga civilsamhället spelar en viktig och avgörande roll i det demokratiska samtalet. Under de senaste åren har dock ungas engagemang i civilsamhället påverkats av ökad utsatthet för hat och hot. Under NOD:s frukostseminarium Krymper det unga civilsamhällets utrymme? diskuterades denna utsatthet och vad det kan få för konsekvenser för framtidens demokratiska utveckling.

Seminariet var en del av den demokratisamtalsserie som NOD åtagit sig att utföra i samband med signeringen av Deklarationen för en stark demokrati, framtagen av Kommittén Demokratin 100 år. Medverkade gjorde Emelie Nilsson, verksamhetsledare Politik och Påverkan på LSU, och Karin Wikman, kommunikatör på Brottsoffermyndigheten.

Emelie Nilsson inledde seminariet genom att presentera LSU:s rapport Vi sluter oss inåt. Rapporten initierades efter att ett tidigare projekt, utfört av organisationen, visade att hat och hot är en av de största anledningarna till att unga inom civilsamhället upplever negativ stress i relation till sitt engagemang eller ledarskap.

Rapporten baseras på 115 djupintervjuer med företrädare för det unga civilsamhället och visar att 46 procent av de tillfrågade upplevt hat och hot kopplat till sitt engagemang. Detta jämförs med 2017 då andelen var 20 procent. Den markanta ökningen misstänks framför allt bero på ett hårdare debattklimat och 70 procent uppger att trakasserierna sker på sociala medier.

Rapporten visar även att majoriteten av hatet och hoten hör samman med rasism, sexism, homofobi, transfobi, funkofobi och åldersdiskriminering, både när det kommer till vilka personer som utsätts för trakasserierna samt vilka frågor och organisationer de representerar.  Exempelvis är representanter för minoritetsorganisationer som själva tillhör minoriteten särskilt utsatta.

Trakasserierna får således konsekvenser för både individer och organisationer. För individer handlar det om att engagemanget avtar genom att exempelvis avstå från offentliga arrangemang och att skriva debattinlägg. Organisationerna behöver i sin tur lägga mycket resurser på att förebygga och hantera hat och hot, vilket tar resurser från annan verksamhet. Sammantaget fastställer rapporten att trakasserierna resulterar i begränsat handlingsutrymme och att ungas röster och perspektiv riskerar att tystna i det demokratiska samtalet.

I rapporten framgår även att en låg andel av de som upplevt hat och hot polisanmält händelserna – något som kunde styrkas av Karin Wikman som tog vid efter Emelie Nilssons presentation.

Wikman presenterade Brottsoffermyndighetens uppdrag att kartlägga och tillgängliggöra information kring vilket stöd som finns för den som utsätts för hat och hot i det offentliga samtalet. Precis som LSU:s rapport visar myndighetens efterforskning att det finns en osäkerhet kring vad som klassas som ett brott samtidigt som det finns en uppgivenhet kring att en anmälan ”ändå inte leder någonstans”. Myndighetens arbete har därför bland annat resulterat i webbplatsen tystnainte.se var syfte är att visa att stöd finns att få samt att fler ska våga prata om utsattheten och polisanmäla.

Samtidigt som myndighetens strävan är att färre röster ska tystna, betonar de att det inte är ett personligt misslyckande när engagemanget behövs pausas för att återfå energi. Det är dock ett stort samhälleligt misslyckande när hat och hot gör att människor slutar delta i samhällsdebatten, enligt myndigheten.

I våras förlängdes myndighetens informationsuppdrag och kompletterades med ett nytt: en förstudie och rapport kring näthat. I det arbetet kommer bland annat åldersfrågan att vara ett viktigt perspektiv och det kan bli aktuellt för myndigheten att samla det unga civilsamhällets erfarenheter.

Samtalet rundades av i den gemensamma förståelsen kring att hat och hot i stor utsträckning riskerar att krympa det unga civilsamhället utrymme och att det i sig hotar demokratin i stort. Samtidigt presenterades regeringens ambition att ta hotet mot demokratin på allvar och att lösningen finns i gemensamma krafttag för att ge stöd och förebygga fortsatt utsatthet. 

Krymper det unga civilsamhällets utrymme? var det första av tre seminarier i NOD:s samtalsserie om demokratins utmaningar i dag. Nästa seminarium äger rum den 22 oktober och behandlar det europeiska civilsamhällets viktiga demokratiska bidrag. 

Brottsoffermyndigheten genomför just nu en kampanj för webbplatsen tystnainte.se. Den 23 oktober webbsänder Brottsoffermyndigheten även föreläsningar om hot och hat i samhällsdebatten.

Presentationerna från seminariet går att läsa här (LSU) och här (BrOM).