Samrådet riktar sig till organisationer som har kunskap och erfarenhet av att direkt eller indirekt arbeta med ofrivillig ensamhet.

Folkhälsomyndigheten (FOHM) har i uppdrag att föreslå en nationell strategi för hur regeringen och de statliga förvaltningsmyndigheterna kan arbeta för att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet. Förslaget ska även beskriva hur kommuner, regioner, civilsamhället och andra aktörer kan inkluderas i arbetet. NOD anordnar tre samråd mellan 23–25 oktober med civilsamhällesaktörer som arbetar med ofrivillig ensamhet inom målgrupperna barn och unga, vuxna ”mitt i livet” och äldre (65+).

Syftet med samrådet är att inhämta kunskap, perspektiv och erfarenheter från civilsamhället som kommer att utgöra underlag i FOHM:s arbete med att ta fram den nationell strategin. Strategin ska överlämnas till regeringen 1 februari 2025. 

Ett urval av civilsamhällesorganisationer med intresse av att medverka i beredskapsutvecklingen

NOD fortsätter att stötta MSB i arbetet för att inkludera och ge förutsättningar för civilsamhället att delta i den civila beredskapen utifrån sina förutsättningar och uppdrag. Under 2024 processleder NOD en arbetsgrupp inom ramen för MSB:s civilsamhällesråd och stöttar planeringen och genomförandet av ett interaktivt inslag under det årliga forumet ”Civilsamhället i den civila beredskapen”.

PGF:s deltagande organisationer

I PGF diskuterar representanter från regeringen och civilsamhället hur förutsättningarna för det civila samhällets organisationer kan förbättras. Forumet sammankallas och administreras av NOD men är frikopplat från NOD:s övriga verksamhet. Ansvariga parter är regeringen och civilsamhället. Varje PGF har ett tema kopplat till någon av principerna som ligger till grund för uppföljningen av politiken för det civila samhället.

Mötet om strategisk samverkan kopplas till principen om dialog.

Öppen inbjudan

Den 18 juni antog riksdagen Proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor. Det innebär nya och enhetliga villkor för demokratiska värderingar i verksamheter som får statliga bidrag.

Tillämpningen av de nya villkoren är en återkommande fråga i dialogen mellan civilsamhället och regeringen. Därför har NOD initierat en bred dialogprocess för att ge parterna en möjlighet att diskutera tolkningen av villkoren innan de implementeras.

Civilsamhällesorganisationer har kunnat anmäla sitt intresse att ingå i en referensgrupp som bidrar till utformningen av processen. Under hösten och vintern 2024/25 kommer NOD att arrangera dialogmöten med Regeringskansliet och relevanta myndigheter. 

PGF:s deltagande organisationer

I PGF diskuterar representanter från regeringen och civilsamhället hur förutsättningarna för det civila samhällets organisationer kan förbättras. Forumet sammankallas och administreras av NOD men är frikopplat från NOD:s övriga verksamhet. Ansvariga parter är regeringen och civilsamhället. Varje PGF har ett tema kopplat till någon av principerna som ligger till grund för uppföljningen av politiken för det civila samhället. 

Mötet om finansiering kopplas till principerna om långsiktighet samt självständighet och oberoende. 

Civilsamhällesaktörer som fått bidrag från Arvsfonden

Genom Allmänna arvsfonden delar Kammarkollegiet ut stöd till projekt som riktar sig till barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning. Projekten drivs till stor del av civilsamhällesorganisationer. I mars 2024 publicerade Riksrevisionen en rapport där man bland annat ger sex rekommendationer till Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen som man menar skulle förbättra dagens system.

I arbetet med att omhänderta rekommendationerna och vill Kammarkollegiet involvera civilsamhällesorganisationer med erfarenhet av att söka medel från Allmänna Arvsfonden. Med stöd av NOD bjuds därför ett 40-tal organisationer in till två samråd för att bidra med synpunkter på hur Kammarkollegiet bör utveckla kontrollen på ett effektivt och proportionerligt sätt.

Organisationer inom integrationsområdet

 Sakrådet är en del av en dialogstruktur på integrationsområdet, där Arbetsmarknadsdepartementet och en arbetsgrupp med civilsamhällesorganisationer varje år organiserar flera sakråd och samråd om olika teman inom integrationsområdet. För att öka kvaliteten i dialogen har NOD bistått med planering och stöd och vägledning till sommarens sakråd. 

Organisationer med fokus på funktionsrätt, barnrätt, HBTQI och minoriteters rättigheter

Socialstyrelsen, som arbetar med att ta fram föreskrifter, kunskapsunderlag, uppföljning och statistik för hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten, har ett sektorsansvar för funktionshinderpolitiken. 2021 fick myndigheten ett tioårigt regeringsuppdrag med fokus på systematisk uppföljning av politikområdet. Det inkluderar analys av nuvarande utmaningar och förslag på åtgärder. För att få underlag till nulägesanalysen arrangerade NOD och myndigheten tre samråd med fokus på jämställdhet och HBTQI, barnrätt och nationella minoriteter. 

Läs dokumentationen till samråden här.

Barnrättsorganisationer

Syftet med fritidskortet är att ge fler barn möjlighet att prova olika fritidsaktiviteter, i synnerhet barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden.
E-hälsomyndigheten arbetar med att utveckla den digitala tjänst som ska användas för att administrera fritidskortet medan Folkhälsomyndigheten ansvarar för att utveckla en kommunikationsstrategi för kortet. Samrådet handlade både om de förslag på digitala tjänster som vid tiden för mötet låg på bordet och om kommunikationsinsatserna för kortet.

Läs dokumentationen från samrådet här.

Aktörer inom integrationsområdet

Migrationsverket har i uppdrag att tillhandahålla en samhällsintroduktion för personer som beviljats tillfälligt skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. Samhällsintroduktionen ska anpassas till målgruppens behov och bland annat innehålla information om de rättigheter och skyldigheter som gäller för personer som beviljas uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Det gäller till exempel information om hur samhället och arbetsmarknaden i Sverige fungerar, vikten av egen försörjning, normer och värderingar, rätten till utbildning etc.  I samband med att samhällsintroduktionen uppdateras vill Migrationsverket få civilsamhällets inspel kring vilken information målgruppens är i störst behov av.

Organisationer med kunskap om funktionshinderfrågor

Valmyndigheten har i uppdrag att säkerställa att alla röstberättigade har möjlighet att rösta. De arbetar för närvarande med att strukturera det interna arbetet med tillgänglighet och tydliggöra de aktiviteter som görs riktade till väljare med funktionsnedsättning, samt att stärka sin kunskap om tillgänglighet för att genomföra mer välfungerande val.

Forum m.fl.

Organisationer med kunskap om utrikesfödda kvinnor

Organisationer med kunskap om funktionshinderfrågor

PGF:s deltagande organisationer