Funktionsrätt Sverige är ett nationellt paraplyorgan som samlar 46 medlemmar i form av funktionsrättsförbund. Målet för paraplyorganisationen är att vara en enad röst ifråga om funktionsrätt i förhållande till regeringen, riksdagen och myndigheterna.

Att coronapandemin har inneburit svåra utmaningar för den ideella sektorn, och samhället i stort, har inte undgått någon. Funktionsrättsorganisationer identifierar en särskild utsatthet bland sina medlemmar. Situationen är kritisk eftersom många medlemmar tillhör riskgrupper. Funktionsrätt Sverige ser både hur organisationer snabbt ställer om och av nöd ändrar fokus och arbetssätt.

NOD samtalade med Nicklas Mårtensson, kanslichef Funktionsrätt Sverige, för att få en bättre bild av de specifika problem som funktionsrättsrörelsen möter.

Hur har coronapandemin påverkat Funktionsrätt Sveriges arbete?
– Vi har arbetat hemma sedan drygt en månad och börjar få rutin på det. Alla vi arbetskollegor har digitala morgonmöten varje dag vilket är en uppskattad start på dagen som innehåller både en avstämning och socialt fika. Vi har fått en ganska bra rutin på de digitala mötena men saknar såklart att träffas.

Vilka effekter har virusutbrottet haft på era medlemsorganisationer?
– Intressepolitiskt har det inneburit att allt större fokus riktats på hälsoområdet i allmänhet och sjukvården och aspekter kopplat till att begränsa smittspridningen och dess olika konsekvenser i synnerhet. Årsmöten, konferenser, föreläsningar och andra medlemsaktiviteter skjuts upp eller arrangeras digitalt. Även viktigt påverkansarbete som möten med beslutsfattare skjuts i många fall upp eller sker per telefon eller videolänk. Ett exempel är att många medlemsförbund hade planerat aktiviteter under Almedalsveckan som ju nu har ställts in.

På vilket sätt påverkas enskilda medlemmar och målgrupperna?
– Många av medlemmarna tillhör en riskgrupp, som exempelvis högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes vilket gör dem särskilt utsatta för att smittas av en virussjukdom som covid-19. Det innebär en högre grad av isolering från arbete och släkt och vänner jämfört med andra grupper. Det medför även en större oro och de får ofta ett stort ekonomiskt avbräck då de inte kan arbeta på grund av smittrisken.

Vilken typ av dialog och samverkan har ni hittills haft med offentliga aktörer? Hur har det fungerat?
– Vi har haft en god dialog med exempelvis regeringen, Socialstyrelsen och MUCF som kommer att fortsätta. Vi har lyft våra medlemsförbunds erfarenheter och behov om alltifrån tillgänglig information, behovet av smittskyddpenning, tryggad läkemedelstillgång till att inte personer med funktionsnedsättningar ska drabbas särskilt hårt av den ekonomiska nedgång som lär komma i spåren av alla konsekvenser av coronapandemin. Sedan så tror vi att NOD:s nya uppdrag är viktigt för att kunna tillvarata civilsamhällets intressen och kanalisera vår röst i denna extraordinära situation.

”NOD möter” är en samtalsserie som ställer om tillfälligt och går från att anordna fysiska träffar i form av livepoddar och seminarier till att samtala med olika offentliga aktörer och civilsamhället om hur deras arbete och insatser förändras på grund av coronaviruset.