Civilsamhället har en lång tradition och bred erfarenhet av att genomföra arbetsintegrerande insatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Med arbetsintegrerande insatser menas sådana som syftar till att möjliggöra arbete och försörjning för dessa personer. Efter den reformering av Arbetsförmedlingen som trädde i kraft 2019 har det dock uttryckts en uppfattning inom civilsamhället om försämrade möjligheter att kunna utföra de arbetsintegrerande insatser man tidigare gjort.
Med den här lägesbilden vill NOD lyfta civilsamhällets problembeskrivning av reformeringens påverkan på civilsamhällets förutsättningar för att stötta personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Därför har riksorganisationer som själva, eller vars medlemmar, på olika sätt arbetar med arbetsintegrerande insatser kontaktats. Även intressepolitiska organisationer, vars målgrupper står långt från arbetsmarknaden, har tillfrågats att delta i syfte att undersöka eventuella effekter av reformeringen på målgrupperna.
I det underlag som NOD samlat in formulerar en övervägande majoritet försämrade förutsättningar för att stötta personer långt från arbetsmarknaden, som ett direkt resultat av reformeringen av Arbetsförmedlingen. Utifrån de frågor som NOD ställt formuleras försämringarna utifrån två perspektiv, där det ena rör själva organisationernas verksamheter och det andra effekterna på målgruppen.
Påverkan på verksamheterna
Den röda tråden bland svaren om reformeringens påverkan på verksamheterna är försämrade möjligheter till ersättning för deras arbetsintegrerande insatser. Försämringarna beskrivs framför allt bero på följande:
- De insatser som utförs av de svarande organisationerna prioriteras i lägre utsträckning än tidigare. Det manifesteras bland annat i ett färre antal lönebidragsanställningar och en markant minskning av anvisningar till Arbetsträning (AT) och Förstärkt arbetsträning (FAT).
- Ovan problembeskrivning uppfattas som ett resultat av en storskalig satsning på Kundval Rusta och matcha (KROM) i kombination med minskad personalstyrka på Arbetsförmedlingen och avveckling av lokalkontor. Flera av de svarande beskriver hur de upplever att de behandlas som konkurrenter till KROM.
- En majoritet av de svarande beskriver att deras insatser och verksamheter inte lever upp till kriterierna för upphandling till KROM, samtidigt som KROM-aktörerna i slutändan efterfrågar de insatser som civilsamhällets verksamheter erbjuder.
- Ovan beskrivs resultera i högre tryck på placeringar i verksamheterna, bland annat i form av praktik, samtidigt som ersättning för insatserna uteblir och istället går till de KROM-aktörer som placerat deltagare i verksamheterna.
Utöver möjligheterna till ersättning, uppger flera organisationer också att reformeringen bidragit till lägre förutsägbarhet för verksamheterna eftersom det är svårt att i förväg veta hur många deltagare som kommer behöva insatserna. Detta beskrivs som en effekt av bland annat färre och längre kontaktvägar in till Arbetsförmedlingen samt längre ledtider till de insatser som civilsamhället vanligen utför, som exempelvis AT och FAT.
Påverkan på målgruppen
En påtaglig majoritet av respondenterna uppger att förutsättningarna för personer som står långt från arbetsmarknaden har försämrats, som ett resultat av Arbetsförmedlingens reformering. Det konstateras mer eller mindre samstämmigt att de största försämringarna drabbat de personer som står allra längst från arbetsmarknaden, såsom funktionsnedsatta eller utrikes födda personer.
Försämringarna beskrivs framför allt bero på:
- Otillgängliga processer, som många gånger utgår från att individer själva ska vara drivande, samt att det blivit allt mer vanligt med digitala verktyg och kontaktvägar vilket kan vara svårt för personer med exempelvis funktionsnedsättningar eller bristande språkkunskaper.
- Respondenterna beskriver även en upplevelse av brist på kontinuitet, som en direkt konsekvens av den minskade personalstyrkan. Att inte ha en återkommande handläggare, utan slussas runt bland olika, ger sämre förutsättningar för en helhetsbild av den arbetssökandes livssituation vilket bland annat kan leda till att fel eller inga insatser sätts in.
- I de fall personer bedöms behöva mer omfattande insatser, exempelvis AT och FAT, beskrivs problem med långa ledtider. Detta resulterar bland annat i att personer i långa perioder lämnas ensamma utan insatser och kontakt med Arbetsförmedlingen.
Effekterna av ovanstående problembeskrivningar beskrivs bland annat i termer av återfall i missbruk och psykisk ohälsa, ökat avstånd till arbetsmarknaden, minskat förtroende för Arbetsförmedlingen och ökat utanförskap.
För frågor om lägesbildens innehåll, maila info@nodsverige.se.
