Sedan Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari 2022 har olika perspektiv på Sveriges flyktingmottagande aktualiserats. Som NOD:s tidigare lägesbilder visat gör det svenska civilsamhällets organisationer omfattande insatser för att bidra i mottagandet av människor på flykt från Ukraina, både i det akuta skedet och med långsiktig verksamhet.
Denna lägesbild syftar till att titta närmare på situationen för barn på flykt och civilsamhällets insatser för denna grupp. Lägesbilden visar på exempel på verksamheter i vilka civilsamhällesorganisationer möter barn på flykt från Ukraina. Därefter återges de utmaningar och risker som civilsamhällesorganisationerna identifierat i relation till målgruppen eller verksamheten. Lägesbilden ger inte en heltäckande bild av civilsamhälles insatser, perspektiv och verksamheter, utan ska betraktas som en samling exempel och nedslag.
Barn som flytt till Sverige
- Många aktörer möter barn i Sverige som känner en stark oro.
- Barn med ryskt påbrå blir utsatta för påhopp och kränkningar.
- Barn som flytt till Sverige behandlas väldigt olika beroende på vilket land de flytt ifrån och får olika förutsättningar att exempelvis ha en meningsfull fritid.
Verksamhet vid ankomst
- Flera aktörer bedriver verksamhet för barn i anslutning till ankomstplatser och vid Migrationsverket. Exempel är att driva lekrum, erbjuda utrymmen att byta blöjor, erbjuda föräldrastöd och att dela ut leksaker till barnen.
- Flera bedriver också aktiviteter och verksamhet på boenden som drivs av Migrationsverket. Sådan verksamhet kan vara språkträning eller aktiviteter som främjar etablering och bryter isolering.
Verksamhet för barn och deras föräldrar
- Organisationerna beskriver att verksamheten för barn från Ukraina även måste inkludera deras föräldrar, då även de behöver en mötesplats och trygg och meningsfull sysselsättning.
- De flesta organisationerna har växlat upp och utvidgat ordinarie verksamhet snarare än att starta ny verksamhet specifikt för ukrainska barn. Exempel på verksamhet där barnen integreras är idrottsverksamhet, körverksamhet, öppna förskolor och scouting.
- Målgruppens behov av organiserad verksamhet under sommaren är stora och organisationerna behöver stöd för att resurssätta detta och växla upp verksamheten.
Utmaningar
I kontakten med civilsamhällesorganisationerna beskrevs ett antal utmaningar återkommande.
- Språket är en utmaning då ukrainska är ett språk som inte talas av så många i Sverige.
- Att barn inte registreras vid ankomst är ett problem då barn riskerar att fara illa eller försvinna. Spridningen av desinformation om svenska myndigheter är ett stort problem.
- De väldigt låga ersättningsnivåerna innebär att dessa flyktingar har svårt att klara sina grundläggande behov och civilsamhällesorganisationerna tvingas bistå med att dela ut mat, kläder, blöjor och hygienartiklar.
- Många barn blir väldigt isolerade och saknar kontaktytor med samhället.
- Barn kommer ibland med vuxna som inte är deras föräldrar och vars relation till barnen känns osäker. Organisationerna vet inte alltid hur de ska agera i dessa situationer.
- Behovet hos målgruppen att få tillgång och rätt till familjeåterförening är stort.
- Barnperspektivet saknas ofta i myndigheternas arbete och många barnfamiljer har tvingats flytta många gånger med mycket kort varsel, vilket skapar en otrygg situation för barnen. Att många bor hos privatpersoner är en ytterligare riskfaktor.
- De ukrainska barnens behov av tillgång till vård, habilitering och traumabearbetning är stort.
- Civilsamhället efterlyser långsiktiga medel för att kunna växla upp sin verksamhet och ge de barn som kommit till Sverige en meningsfull fritid.
