I samband med coronavirusets utbrott i Sverige gavs NOD i uppdrag att kartlägga hur olika delar inom civilsamhället påverkats av pandemin. Uppdraget har hittills resulterat i tolv lägesbilder, vilka har redogjort för hur den ideella sektorn på olika sätt utmanats av pandemin och behövt ställa om sina verksamheter.

I den här lägesbilden antas ett framåtblickande perspektiv, på en tillvaro bortom pandemin. Den undersöker vilka lärdomar som framför allt den ideella, men även den offentliga, sektorn tar med sig från pandemin in i ett nytt normalläge. Fokus ligger specifikt på socialt och ekologiskt hållbara lärdomar, eftersom det i olika sammanhang uttryckts att omstartsprocessen i samhället kan ses som ett tillfälle att göra hållbara omprioriteringar, med såväl de nationella som globala hållbarhetsmålen i åtanke.

Hållbar omstart civilsamhället

I den här lägesbilden har nationella civilsamhällesorganisationer delat med sig av lärdomar och insikter från pandemin, kopplat till social och ekologisk hållbarhet. Majoriteten av lärdomarna har varit kopplade till den digitala omställningen, men organisationerna samlas även i att civilsamhällets unika samhällsfunktion på olika sätt tydliggjorts under pandemin.

Digitalisering

• Många organisationer har upplevt att den digitala omställningen har öppnat upp för större inkludering och ökad interndemokrati samtidigt som det bidragit till miljömässiga besparingar i form av mindre resande.
• Fördelarna med digitaliseringen kan dock inte appliceras på all typ av verksamhet. Vissa verksamheter är beroende av det fysiska mötet, exempelvis kör- och orkesterverksamheter samt sådana som kräver att människor tar sig bort från hemmet för att bryta destruktiva mönster.
• Respondenterna konstaterar även att vissa grupper exkluderas i digitala forum. För att undvika digitalt utanförskap uppger därför majoriteten av de svarande att de vill arbeta för att utveckla sina digitala verktyg och plattformar genom tillgänglighetsanpassning.
• Arbetsmiljö och praxis i arbetssätt har behövt omvärderas och utvecklas i samband med digitalisering och hemarbete. Flexibilitet, tillit och tydlighet är några av lärdomarna som organisationerna tar med sig för att garantera socialt hållbara arbetsmiljöer och arbetssätt.

Andra slutsatser

• Åtstramade ekonomiska resurser har för vissa organisationer krävt reflektion kring konsumtionsmönster. Detta har lett till såväl minskade som mer cirkulärekonomiska inköp.
• I takt med att verksamheter begränsats eller avstannat under pandemin, har paraplyorganisationer blivit än mer påminda om hur viktigt det ideella och lokala engagemanget är för civilsamhället i stort – att det även är där som det socialt och ekologiskt hållbara samhällsarbetet genomförs. Många har därmed valt att fokusera på att aktivt lyssna in och fånga upp behov och förutsättningar hos de mindre och lokala föreningarna. Detta har i sin tur lett till en känsla av större samhörighet mellan medlemsorganisationerna och de nationella paraplyorganisationerna, samt ökad tyngd i sakfrågor inom rörelsen.
• Många organisationers kärnverksamhet utgörs av just sociala och/eller ekologiska hållbarhetsfrågor och under pandemin har behovet av deras verksamheter ökat. Samtidigt har flera organisationers sakfrågor aktualiserats i högre grad än tidigare i de fall de har varit direkt relaterade till samhällsproblem som tydliggjorts under pandemin.

Nysta

• En gemensam övertygelse bland organisationerna är att civilsamhället, tack vare sin kompetens och innovationskraft, bör utgöra en viktig part i att starta om samhället hållbart. En grupp som har arbetat särskilt mycket för att tydliggöra vikten av att integrera civilsamhället i en hållbar omstart är deltagarna i samverkansprojektet Nysta; Civilsamhällets nystartsgrupp för ett nytt samhällskontrakt. Nystas arbete sammanfattas i ett separat avsnitt i lägesbilden.

Hållbar omstart – offentlig sektor

Lägesbilden visar även att offentlig sektor på olika sätt rapporterat om lärdomar från pandemin, kopplade till social och ekologisk hållbarhet. I den här lägesbilden sammanfattas följande myndigheters rapportering och uttalanden:

• Barnombudsmannen
• Delegationen mot segregation (Delmos)
• Folkhälsomyndigheten
• Naturvårdsverket
• Myndigheten för delaktighet
• Post- och telefonstyrelsen
• Sida
• Socialstyrelsen
• Transportstyrelsen

Lägesrapporten i fullversion går att hämta här.

För frågor om utskicket, kontakta NOD:s kansli (info@nodsverige.se). Samtliga kortrapporter finns samlade här. Vill du får löpande uppdateringar om NOD:s arbete? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.