Trots en ökning av statsbidrag och en allt större andel generella bidrag, rapporterar många organisationsföreträdare frustration över minskad offentlig finansiering och strängare villkor. Det finns en oro för bristande långsiktighet i bidragsgivningen och att den ökande komplexiteten i ansökningsprocessen gör det svårare för många organisationer, särskilt de utan anställda, att söka medel.
Att förstå kontrasterna mellan organisationernas uppfattning av finansieringen och hur fördelningen av medel ser ut i praktiken är viktigt för att bättre kunna diskutera civilsamhällets framtid. NOD har därför tagit fram en kartläggning av finansieringen av civilsamhället i Sverige. Kartläggningen ger en översikt över olika finansieringskällor, deras historiska utveckling och hur organisationerna uppfattar dessa resurser. Den beskriver även hur vikten av olika finansieringskällor till viss del har förändrats efter pandemin och hur förändringar i medlemsantal påverkat organisationernas ekonomiska förutsättningar.
Materialet togs ursprungligen fram i början av maj 2024 som underlag till Partsgemensamt forum (PGF) den 13 juni som fokuserade på finansiering av civilsamhället. Utgångspunkten för samtalen var två av de principer som styr civilsamhällespolitiken: långsiktighet respektive självständighet och oberoende. Materialet togs fram med hjälp
av planeringsgruppen i PGF och en enkät som skickades ut till alla deltagare i forumet. Efter mötet har materialet uppdaterats med siffror från MUCF:s senaste villkorsrapport som publicerades i slutet av maj 2024, och med siffror från budgetpropositionen för 2025.
Läs hela kartläggningen här.
Har du frågor om kartläggningen eller intervjua oss om resultaten? Kontakta Mattis Ekestaf på mattis.ekestaf@nodsverige.se.