Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är ett rådgivande organ inom EU vars uppgift är att fungera som en bro mellan det civila samhället och EU:s institutioner. Varje EU-land nominerar årligen ledamöter till EESK utifrån olika sakpolitiska områden.
Irma Kilim, drogpolitisk chef på IOGT-NTO, blev 2020 nominerad av den svenska regeringen till EESK. Bakom IOGT-NTO:s nominering stod det svenska NCD-nätverket – en samling civilsamhällesorganisationer som arbetar med icke-smittsamma sjukdomar. Nätverkets mål i EESK är att stärka folkhälsoperspektivet överlag, i vilket drog- och alkoholpolitiken är en viktig komponent.
Emil Juslin arbetar som politisk sekreterare i EU-frågor på IOGT-NTO och understryker vikten av organisationens närvaro i EU;
– Mycket av dagens alkoholpolitik formas i Bryssel och det är därför nödvändigt att vi försöker påverka och engagera på samma sätt där som vi gör nationellt, konstaterar han.
Juslin menar även att just folkhälsoperspektivet inom EU behöver ta större plats än vad det idag gör.
– Pandemin har, enligt mig, visat behovet av dels starka hälsosystem, dels ett EU som prioriterar folkhälsopolitiska lösningar. Jag hoppas därför att erfarenheterna från pandemin kommer att stärka folkhälsoarbetet inom EU långsiktigt och att vi, genom EESK, kan vara rösten för detta. Just nu upplever vi tyvärr att folkhälsan ofta åsidosätts i EU till förmån för näringspolitiska vinster, berättar han.
Varför valde du att engagera dig i EU-frågor?
– När jag i gymnasiet började intressera mig för politik fastnade jag tidigt för just EU-frågorna och har sedan blivit kvar där! Jag tycker att just balansen mellan nationell och internationell politik är mycket spännande, att få jobba med båda delarna är lite att få arbeta med det bästa av två världar. Sedan är jag allmänt fascinerad av hur ett sådant komplicerat politiskt system fungerar i praktiken.
Finns det några frågor som IOGT-NTO fokuserar särskilt på inom ramen för EU-arbetet?
– Ja! Vi följer de flesta frågor som rör alkoholpolitik på något sätt. Till exempel arbetar vi just nu mycket med EU:s nya cancerplan och att alkohol där erkänns som ett carcinogent ämne. Det är tyvärr fortfarande väldigt få som vet att alkohol är en av de största orsakerna till cancer, framför allt i Sverige där kunskapen är bland den lägsta i EU.
– Förutom det arbetar vi med många frågor där EU har en stor påverkan på den svenska alkoholpolitiken – till exempel regleringen av gränshandel av alkohol, alkoholmarknadsföring och märkning av alkoholförpackningar med ingrediensförteckningar och hälsovarningar.
Varför är det, enligt dig, viktigt för civilsamhället att engagera sig i EU-frågor?
– I många fall är det där vi kan göra skillnad! Majoriteten av alla beslut som riksdagen tar idag kommer ursprungligen från Bryssel och det är i många fall där som riktningen på nya lagar och strategier kan förändras.
– Det är också viktigt att fler civilsamhällesorganisationer generellt engagerar sig för att balansera ut det näringspolitiska intressenterna. Näringsintressen är fortfarande klart överlägsna när det kommer till att höras i Bryssel. IOGT-NTO gjorde en överslagsräkning förra året på hur många möten på högsta nivå som EU-kommissionen tagit med alkoholindustrin kontra det folkhälsoinriktade civilsamhället. Svaret var chockerande 290 möten mot 19 mellan åren 2014-2019. Detta är inte ett isolerat problem i alkoholfrågan, utan samma trend kan ses på de flesta politiska områden i EU och är något som måste förändras.
Vad krävs för att uppnå det balanserandet av intressen?
– Trots att vi inte har samma ekonomiska resurser är det är viktigt att vi gör oss hörda och framför allt att vi ställer krav på att civilsamhällets röster stärks i EU. I många EU-frågor är civilsamhället en nödvändig motvikt som värnar medborgaren, och allmänhetens, välbefinnande över ökade företagsvinster. Om vi inte har möjlighet att göra oss hörda försvinner ofta det perspektivet.
– För att förändra EU:s identitet – från en näringspolitisk konstruktion till ett EU som prioriterar medborgarnas välbefinnande – krävs det att den ekonomiskt styrda lobbyingen minskar och att civilsamhällets röst stärks.
Har du några konkreta tips till civilsamhällesaktörer som vill engagera sig?
– Det är lätt att tänka att EU är för stort att påverka, men jag skulle säga att det verkligen inte är sant. Trots EU:s storlek finns det fortfarande många områden som helt enkelt få engagerar sig i eller ens förstår. Där kan ett snabbt mail till en stressad europaparlamentariker med lite underlag göra en stor skillnad i en lagprocess!
– Så börja smått, kanske är det en specifik fråga eller några meningar i ett nytt lagförslag ni inte håller med om? Kanske finns det en svensk europaparlamentariker som håller med? Redan där har ett frö till påverkan fötts!
– Mitt andra tips skulle vara att bygga nätverk med andra civilsamhällesorganisationer för att stärka varandra. Det kan till exempel vara att hjälpas åt att bevaka gemensamma frågor i EU, att leta nya intressanta EU-processer eller att identifiera beslutsfattare som tycker som ni.
