IM är en biståndsorganisation som grundades år 1938 som en reaktion på andra världskrigets omfattande brott mot mänskliga rättigheter. I dag arbetar organisationen globalt med lokala aktörer för att förebygga och bekämpa fattigdom och utanförskap. NOD möter IM:s generalsekreterare Martin Nihlgård som beskriver hur Agenda 2030 utgör en självklar del av organisationens arbete:
– Vi arbetar dagligen med att realisera flera av målen i Agenda 2030. Det handlar främst om fem mål där vi tror att vi kan göra störst skillnad: 1: Utrota fattigdom, 5: Uppnå jämställdhet, 10: Minskad ojämlikhet, 16: Fredliga och inkluderande samhällen, 17: Genomförande i partnerskap.
– De här målen har en väldigt tydlig koppling till våra egna långsiktiga mål som handlar om demokrati och full jämlikhet. För att nå dit arbetar vi, tillsammans med våra partners, med att bekämpa fattigdom och utanförskap och att bygga fredliga samhällen – helt i enlighet med de uppsatta Agenda 2030-målen.
Hur ser det konkreta arbetet med detta ut?
– Rent konkret kan detta exempelvis handla om att organisera sparlånegrupper, utbilda kvinnor om rättigheter, arbeta för hållbara och motståndskraftiga jordbruk, bedriva påverkansarbete mot vapenvåld och skapa mötesplatser som främjar integration.
– Klimatfrågan påverkar alla de mål vi arbetar med och därför har vi nyligen rekryterat en Climate Change Officer som ska stärka oss i arbetet med att tydligare få in ett klimatfokus i allt vi gör.
Agendan går under parollen ”Ingen ska lämnas utanför”, vad innebär det utifrån ert perspektiv?
– Vårt fokus är alltid de mest utsatta. Vilka det är varierar beroende på kontext. Det kan till exempel vara personer med funktionsvariaton i Moldavien, nyanlända i Sverige, mayafolk i Centralamerika eller kastlösa i Indien. Inom dessa grupper är våra prioriterade målgrupper kvinnor och ungdomar – de som oftast lämnas utanför.
Finns det några målkonflikter respektive synergier bland de globala målen som du särskilt vill lyfta?
– Jag ser många synergier. Partnerskapsmålet är kanske det tydligaste, eftersom det går att kombinera med alla de övriga målen. Men det finns fler mål som hänger ihop och ömsesidigt stärker varandra. Exempelvis bidrar fredliga och inkluderande samhällen till minskad fattigdom. Att öka jämställdheten och göra kvinnors position starkare bidrar till minskad fattigdom och fredligare samhällen. Minskad fattigdom bidrar till minskade klyftor och minskad ojämlikhet och så vidare.
– Konflikter kan finnas inte minst mellan klimatmålen och övriga mål. Därför måste klimat- och miljöperspektivet med i allt vi gör. Men även konflikt- och genderperspektiv måste finnas med i arbetet med alla andra mål för att inte riskera motsättningar mellan målen.
Ni driver just nu en kampanj om att försvara demokratin. På vilket sätt kan den sägas tangera arbetet med realiserandet av Agenda 2030?
– I den bästa av världar hade stark demokrati varit ett av de globala målen. Nu ser det inte ut så, men det går att hitta demokratidelar i de andra målen. Inte minst i mål nummer 16 som också handlar om starka institutioner och möjlighet till ansvarsutkrävande.
– Vi menar att de mål vi prioriterar också stärker demokratin. Jämställdhet handlar bland annat om att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Fattigdom riskerar att leda till korruption som i sin tur hotar demokratin.
– Hotet mot demokratin är allvarligt och vi ser det på flera håll runtom i världen. Sverige är också påverkat av auktoritära strömningar. Den liberala demokratin är en nödvändig förutsättning för att olika grupper ska kunna göra sina röster hörda och för att ingen ska lämnas utanför.
– I demokratiarbetet ser vi tydligt vilken viktig roll ett starkt, fritt civilsamhälle spelar för arbetet med de globala målen. I auktoritära stater finns ingen plats för detta starka fria föreningsliv.
