Folkets Hus och Parker samlar 520 medlemsföreningar som driver olika folkparker, biografer och inte minst Folkets Hus i stora delar av Sverige. Medlemmarna samlas under paraplyet Folkets Hus och Parkers riksorganisation, som bland annat arbetar med att ge medlemmarna service och vägledning, samt opinionsbildning och verksamhetsutveckling.

Tillsammans utgör medlemmarna en bred mötesplats med ett stort utbud av kulturella aktiviteter. Med en vår och sommar som dominerades av hanteringen av pandemin har hösten inneburit exempelvis offentliga stöd till samlingslokaler och väntan på ett besked om möjliga ändringar kring reglerna om offentliga sammankomster. NOD möter Calle Nathanson, VD för Folkets Hus och Parker, för att tala om omställningar och framtidsutsikter.

Likt i princip hela civilsamhället drabbade pandemin även Folkets Hus och Parkers verksamhet. Kan du kort beskriva vilka de omedelbara effekterna blev av pandemin, fram till sommaren?
– Pandemins effekter blev i princip kännbara omgående efter dess utbrott. Bara efter några dagar kunde vi se att uppmaningarna att hålla sig hemma innebar att alla våra verksamheter stängdes ner successivt. De flesta av våra 520 medlemmar som har anställd personal, vilket är ungefär hälften, korttidspermitterade. Vissa tvingades även varsla personal.

– Från riksorganisationen blev det viktigt att fokusera på tre saker: skadekontroll, påverkansarbete och kommunikation. Vi kunde ganska snart sammanställa vad nedstängningen innebar för våra medlemmar, att de tappade miljonbelopp i intäkter. Det blev därför viktigt att bedriva påverkansarbete gentemot regeringen för att riktade stöd till kulturverksamheter och civilsamhälle skulle tillkomma. Det var många olika satsningar som på kort tid presenterades från regeringen, som korttidspermitteringar och kulturens krispaket, och därför var det viktigt att vi hela tiden uppdaterade medlemmarna med all ny information vi fick.

Folkets Hus och Parkers verksamhet kännetecknas av att skapa mötesplatser med ett stort utbud av aktiviteter. När pandemin slår till mot denna typ av mötesplatser, vad innebär det för samhället?
– När våra verksamheter stängdes ner så stängdes också möjligheterna att sprida kultur i hela landet ner. Förutom att vi själva inom folkrörelsen arrangerar rikstäckande kulturturnéer så erbjuder medlemmarna också bokningsbara scener för andra kulturaktörer och föreningar. Nedstängningen slog hårt mot frilansande kulturarbetare och ideella kulturarrangerande föreningar.

– Men våra medlemmar visade också att de är handlingskraftiga. Flera startade mitt i krisen nya verksamheter, som att dela ut matpaket till riskgrupper som inte kunde handla själva eller genom att hjälpa dem att låna böcker, så kallat ”bokbunkra”. I socioekonomiskt utsatta områden, där skolluncherna spelar stor roll för att barn och unga ska bli mätta, delade våra medlemmar ut matpaket till dem som var tvungna att delta i skolarbetet på distans.

Nyligen presenterade regeringen ett krisstöd till samlingslokaler, vilket bland annat innebär att 75 miljoner kronor satsas på att föreningslivet ska ha platser att mötas. Hur förändrar det er situation? Vilka andra stöd har varit viktiga för att kunna behålla verksamheten?
– Vi har lobbat gentemot regeringen för att ett riktat krisstöd för samlingslokalerna skulle komma till och därför är det mycket positivt att det nu kommer att fördelas 75 miljoner kronor under återstoden av året. Det måste dock gå snabbt eftersom många har en svår ekonomisk situation. Det är också viktigt att det inte är för byråkratiskt krångligt för dessa ideella föreningar att ansöka om medlen.

– Korttidspermitteringarna har spelat stor roll för dem som har anställd personal, vilket är ungefär hälften av våra medlemmar. Kulturpengarna som delades ut från Filminstitutet och Kulturrådet var en god hjälp för dem som driver biograf (ungefär 150 stycken) och de föreningar som arrangerar scenkonst och konserter. Omställningsstödet var helt felkonstruerat och ytterst få hade någon möjlighet att söka medlen.

Det diskuteras att sammankomster på upp till 500 personer kan tillåtas, efter bland annat ett remissyttrande från Folkhälsomyndigheten. Hur skulle en sådan förändring påverka er och medlemsorganisationernas verksamheter?
– Folkets Hus och Parker har skickat in ett remissvar angående regeringens förslag att införa lättnader kring förbudet om att samla mer än 50 personer vid offentliga sammankomster. För att förändringarna verkligen ska innebära lättnader för publik kulturverksamhet så måste det innebära att sällskap ska kunna sitta tillsammans, givetvis med social distans till nästa besökare eller sällskap. Om förändringarna görs på detta vis kommer det innebära att våra medlemmar kan ta in fler än idag, vilket självklart ökar möjligheterna till större intäkter. Samtidigt ska man komma ihåg att vi fortfarande är inne i pandemin och att det alltjämt finns en befogad rädsla bland befolkningen. Det kommer sannolikt att ta lång tid innan vi är tillbaka vid hur det såg ut innan pandemin.

Foto: Elisabeth Ohlson

”NOD möter” är en samtalsserie som ställer om tillfälligt och går från att anordna fysiska träffar i form av livepoddar och seminarier till att samtala med relevanta aktörer om hur deras arbete och insatser förändras på grund av coronaviruset.