Jordens Vänner är den svenska grenen av den internationella gräsrotsrörelsen ”Friends of the Earth international”, som engagerar över två miljoner medlemmar världen över i sitt arbete kring miljö och solidaritet. Nastaran Zargari har varit engagerad i organisationen sen flera år tillbaka. Idag sitter hon i styrelsen och jobbar bland annat med organisationens folkbildningsarbete i hur klimatfrågor hör samman med solidaritet och rättvisa – ett perspektiv som även genomsyrar organisationens arbete med Agenda 2030;
– Agenda 2030 är så omfattande och vi på Jordens Vänner jobbar för att få flera av målen att gå ihop. Vårt ledord är ”klimaträttvisa”, vilket innefattar både ett klimat- och människorättsperspektiv och gör att vi hela tiden tänker utifrån ett helhetsperspektiv på agendan.
Finns det några specifika mål som ni arbetar särskilt med?
– Vi jobbar framför allt med mål 13 – bekämpa klimatförändringar. Men det går inte att uppnå långsiktiga resultat med det utan att koppla på fler mål. Vår verksamhet har därför också direkta kopplingar till mål 2 (ingen hunger), mål 5 (jämställdhet), mål 7 (hållbar energi), mål 10 (minskad ojämlikhet) och mål 16 (fredliga och inkluderande samhällen).
– Eftersom vi även arbetar mycket med folkbildning bidrar vi till mål 4 om god utbildning. Och självklart kretsar en stor del av vår verksamhet kring bevarandet av biologisk mångfald vilket gör att mål 15 är en välintegrerad del i vårt arbete.
Agendan går under parollen ”Ingen ska lämnas utanför”, vad innebär det utifrån Jordens vänners verksamhet?
– I vårt arbete är det viktigt att ta hänsyn till de som är marginaliserade – de som drabbas hårdast av att målen inte uppnås och samtidigt sitter på minst resurser för att själva bidra till måluppfyllandet. Därför måste alla ta sitt ansvar och lyssna på de som inte tilldelas en självklar röst i hållbarhetsfrågor idag. Här blir klimaträttvisa återigen ett ledord. Det finns människor som inte bidrar till klimatförändringar och orättvisor idag, men som drabbas hårdast av effekterna. De människorna får aldrig lämnas utanför.
Det är tydligt att du ser flera målsynergier i agendan, men ser du även målkonflikter?
– Ja, och de hör mycket ihop med de mål som på olika sätt berör ekonomisk tillväxt, konsumtion och produktion. Mål 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt) innehåller till exempel delar som vi både anser mycket viktiga och problematiska. Vi vill att människor ska ha hållbara jobb men det blir problematiskt under premissen om en ständig ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten bidrar till klimatförändringar och spär på de orättvisor som finns. Det går inte ihop med resten av agendans jämlikhetsperspektiv.
Hur skulle de målkonflikterna kunna motarbetas enligt dig?
– Det är viktigt att förstå att vi just nu konsumerar oss till en klimatkris. Och betonas inte minskandet av konsumtion i agendan är det inte möjligt att uppnå de målbilder som formuleras i exempelvis mål 9 (hållbar industri, innovationer och infrastruktur) och mål 12 (hållbar konsumtion och produktion). Det blir målbildskrockar helt enkelt, som skulle kunna motverkas genom en tydlig formulering om behovet av minskad konsumtion.
Jordens Vänner delar årligen ut ”Svenska Greenwashpriset”. Vad innebär Greenwash?
– Greenwash är ett mycket omfattande begrepp. Men det handlar dels om företag och andra aktörer som framställer något som är bättre för miljön än vad det i själva verket är. Det är faktiskt olagligt att göra så eftersom lagen fastställer att vad som helst inte kan benämnas miljövänligt – det måste ha en neutral eller positiv klimatpåverkan.
– När man ”greenwashar” försöker man ofta också leda uppmärksamheten från något dåligt till något som ser bra ut för miljön. Man försöker helt enkelt täcka över andra brister kopplat till exempelvis miljöpåverkan, korruption eller diskriminering. Väldigt små insatser kan förstoras, som pappersåtervinning på kontoren till exempel, och användas som dimridå för huvudverksamheten som är mycket negativ. Det är tyvärr tillåtet enligt lag att göra så, men det är så djupt oansvarigt för miljöarbetet.
Varför är det viktigt att belysa det här?
– Behovet av att se bra ut för konkurrenter kan vilseledda människor till att tro på initiativ som egentligen har negativ klimatpåverkan. Risken med det är att konsumenter slutar tro på faktabaserade budskap och i stället tror på falsk marknadsföring – de tror att de bidrar till ett samhälle som är på väg åt rätt håll när det egentligen bidrar till det motsatta. Producenter måste därför vara ärliga med hur deras produkter påverkar människor och miljön. Därför är det extra viktigt att kritiskt kunna granska företag och andra aktörer. Och det är anledningen till att priset delas ut.
Har du några tips till aktörer som inte vill tilldelas Svenska Greenwashpriset?
– Ett konkret tips är att följa de riktlinjer för miljömärkning och miljöpåståenden som finns, som bland annat Konsumentverket har tagit fram. Men ett stort och avgörande tips till producenter är att vara ärliga med helheten av sin produktion –hållbarheten i alla led. Försök att inte bara redovisa små delar som täcker över större problem. Stå hellre för att företaget tar små steg än att förstora insatserna och hämma det större hållbarhetsarbetet. Det är otroligt viktigt att det finns en ärlighet från producenternas sida för att uppnå målen kring rättvis och hållbar konsumtion.
