Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) grundades år 1970 och är IOGT-NTO-rörelsens ungdomsorganisation. Organisationen bedriver såväl folk- och opinionsarbete kring alkoholnormen som stöd- och fritidsverksamhet för unga över hela landet. Precis som samhället i stort har UNF ställts inför prövningar i takt med pandemins framfart.
– Även om vår organisation och våra medlemmar är vana vid digitala lösningar, har omställningen gjort många trötta och det har varit utmanande att starta upp ny verksamhet. En stor del av vårt arbete på distriktsnivå handlar om att komma ut till skolor och berätta om vår verksamhet. Det har vi inte fått eller kunnat göra vilket gjort både värvning och informationsspridning svårare, berättar UNF:s ordförande Filip Nyman.
Hur upplever du att pandemin påverkat era medlemmar?
– Jag skulle säga att det har påverkat våra medlemmar som det har påverkat resten av Sveriges befolkning. Det finns en vilja att göra verksamhet och träffas, så när det inte funkar påverkas medlemmarna negativt.
Många organisationer är mitt uppe i nästa års verksamhetsplanering. Samtidigt är det svårt att veta pandemins påverkan på nästa års verksamheter. Hur är det att planera för det mest osäkra året än på länge? Hur har UNF resonerat?
– Det vi utgått från i vårt planerings- och strategiarbete är att vår verksamhet alltid går att ställa om och att vi behöver vara innovativa i att hitta nya verksamhetsformer. Det vi behöver jobba mer med kommer vi alltid att behöva arbeta med, oavsett om det är pandemi eller någon annan kris. Vi har lyckats hitta formen nu under våren och sommaren, men läget är osäkert och kan alltid förändras. Då får vi anpassa oss.
Vilka lärdomar från pandemins omställning tar ni mer er i ett framtida ”normalläge” igen?
– Den digitala verksamheten och de verktyg vi har skapat för det ändamålet. Vi känner att behovet av att kunna ha digitala möten med både anställda och medlemmar ute i landet är viktigt för att bibehålla känslan av att UNF finns överallt.
Hur tror du att pandemin påverkar ungas alkohol- och drogvanor?
– Enligt undersökningar gjorda av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning så har alkoholkonsumtionen i Sverige generell sett gått ner en aning under pandemin. Jag tror att det går att applicera på unga också. Dock handlar det om antalet personer som dricker, snarare än mängden alkohol som konsumeras – de som vanligtvis dricker sällan, dricker än mer sällan under pandemin medan de som vanligtvis dricker ofta dricker mycket mer under pandemin. Det beror säkert också mycket på var i landet man bor.
En rapport från Folkhälsomyndigheten visar att många barn och unga lever i hem med missbruk. Hur tror du att det påverkar unga i pandemin? Exempelvis gymnasieungdomar vars undervisning i perioder förflyttas till hemmet?
– Jag tror att det är otroligt skadligt för unga att vistats i miljöer med missbruk oavsett pandemi eller inte, men pandemin har säkerligen gjort det sämre för de som redan är utsatta. När skolor stänger och fritidsaktiviteter ställs in så ökar utsattheten för unga i missbruksmiljöer. Kommuner behöver ta ansvar och jag tror även att regeringen behöver ha med detta i sina riskbedömningar. 320 000 barn växer upp i de här miljöerna och vi behöver göra något för att hjälpa dem.
Från och med den 22 november infördes alkoholförbud på restauranger och barer i Sverige efter klockan 22. Vad är din inställning till det?
– Jag tycker att det är en tandlös insats även om det är ett steg i rätt riktning. Anledningen som uppgavs i samband med alkoholförbudet var att berusning och fylla tar bort konsekvenstänket och gör att folk bland annat trängs i större utsträckning. Problemet jag ser är att det inte kommer förbättras – fler kommer att dricka innan 22 bara. Det är redan många som gör det, speciellt i storstäderna. Jag vill se att krogar och restauranger tar större ansvar och att regeringen satsar på att stötta dem med krisstöd. Det är inte öppettiderna som är problemet, det är alkoholen.
