I tisdags hölls årets tredje dialogmöte inom Partsgemensamt forum (PGF). Temat för mötet var strategisk samverkan. Fokus låg på de två samverkansformer som NOD arbetar med, dialog och samråd. Utöver representanter från civilsamhällesorganisationerna som ingår i forumet deltog även representanter från Socialdepartementet, Utrikesdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Magnus Kolsjö och Erika Nilsson från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, samt Lotten Hjelm, Skärgårdarnas riksförbund, delade med sig av sina erfarenheter från strategisk samverkan inom ramen för översynen av landsbygdspolitiken som pågår just nu. För att få in civilsamhällets perspektiv har departementet startat en referensgrupp med representanter från elva civilsamhällesorganisationer. Magnus Kolsjö berättar om hur de resonerade när de satte samman referensgruppen.
– Utöver bred representationen fokuserade vi på att hålla gruppen tillräckligt liten för att alla ska kunna göra substantiella inlägg i frågorna. Det är viktigt att representanterna hinner framföra sina synpunkter, vilket inte är möjligt om varje organisation enbart får två minuter var.
Några av forumets framgångsfaktorer har varit att det är kontinuerliga möten tre till fyra gånger per år, att det är strukturerade möten med en satt agenda, tydliga frågeställningar att diskutera och lättillgängligt förberedelsematerial.
I gruppdiskussionerna lyftes bland annat vikten av att resultat från samverkansprocesser följs upp, så att civilsamhällets bidrag blir tydligt. En annan aspekt deltagarna uppfattade som viktig var långsiktigheten i strategisk samverkan, så att det inte bara genomförs ett enskilt dialogmöte inom ämnet. För att effektivisera processerna föreslogs även att civilsamhällesaktörer arbetar för att samla sina åsikter och tala med en gemensam röst när det är möjligt.
Ömsesidig förståelse lyftes som helt nödvändigt för att få till lyckad samverkan mellan det offentliga och civilsamhället. De båda parterna behöver förstå varandras förutsättningar, begränsningar och mandat. Det gör även att parterna kan gå in med rätt förväntningar i samverkansprojekten.
Magnus Kolsjö har tidigare varit en del av strategiska samverkansprocesser som representant för civilsamhället, bland annat när han satt i styrelsen för RFSL.
– Det är annorlunda att vara den som bjuder in till dialogmöten jämfört med att bli inbjuden. Som representant för civilsamhället är det därför viktigt att våga säga till om det offentliga har missat något viktigt perspektiv när de har satt agendan.
Temat för nästa möte inom PGF, som hålls den 3 december, kommer att vara Nya strukturer och former för engagemang i civilsamhället.