Den stora frågan är vilket slags erkännande som skulle vara attraktivt.
– För att få genomslag behöver uppmärksammandet skapa en normförskjutning, säger Jakob Kihlberg, sekreterare i utredningen.
Ett exempel skulle kunna vara någon typ av intyg som kan visas upp för arbetsgivare.
– Unga hänvisar redan idag till att de varit aktiva i sportföreningar, studentliv eller scouterna. Men det finns ingenting som verifierar det, menar Charlotte Rydh, utredare.
Charlotte och Jakob har redan börjat ta kontakt med civilsamhällesorganisationer för att höra vad unga tycker och tänker. Särskilt relevant är det att träffa barn- och ungdomsorganisationer.
Internationellt sett finns det ingen direkt överförbar modell, men det finns exempel på att gräsrotsengagemang premieras. I Kanada får man till exempel meritpoäng i skolan. Att undersöka om det finns liknande satsningar att inspireras av i Sverige eller utomlands är en del av uppdraget.
Både Charlotte och Jakob är övertygade om att erkännandet kommer göra skillnad.
– Annars ger man sig inte in i utredningen! ler Jakob.
Uppdraget ska redovisas den 9 augusti nästa år.
Charlotte Rydh är generalsekreterare på Giva Sverige och ledamot i NOD:s styrgrupp. Jakob Kihlberg arbetar på Kulturdepartementet och forskar i idéhistoria.