Sedan Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari 2022 har olika perspektiv på Sveriges flyktingmottagande aktualiserats. Som NOD:s tidigare lägesbilder visat gör det svenska civilsamhällets organisationer omfattande insatser för att bidra i mottagandet av människor på flykt från Ukraina, både i det akuta skedet och med långsiktig verksamhet.

Personer som har erfarenheter av diskriminering, eller tillhör grupper som riskerar att utsättas för diskriminering, är särskilt utsatta i flyktingsituationer. Denna lägesbild syftar till att lyfta situationen för några av dessa målgrupper. I denna lägesbild har organisationer som arbetar med och för målgrupperna fått stå i fokus och bidra med sina perspektiv. Därtill har offentliga aktörers insatser också getts utrymme.

Hela lägesbilden finns att ladda ner här. En sammanfattning i punktform går att läsa nedan.

Myndigheters insatser och uppdrag

Flera myndigheter har fått uppdrag som handlar om att sammanställa och sprida information med anledning av Rysslands krig mot Ukraina. Den 1 juli 2022 träder ny lagstiftning i kraft som innebär att Migrationsverket kan anvisa kommuner att anskaffa och driva boenden för personer som söker skydd enligt massflyktsdirektivet. Sveriges Kommuner och Regioner lyfter fram att rättsläget kring vilka sociala insatser som faller inom socialtjänstlagen och vilka som faller inom Migrationsverkets ansvar är otydligt.

• Länsstyrelserna driver webbplatsen informationsverige.se med bland annat information om vad massflyktsdirektivet innebär i praktiken.
• Barnombudsmannen har i uppdrag att föra löpande dialog med civilsamhället och bidra till att sprida barnanpassad och korrekt information.
• MUCF har tagit fram en landningssida där information om offentliga sektorns och civilsamhällets olika roller i krisen samlas.

Civilsamhällets perspektiv

Mottagandet av personer med funktionsnedsättning
Bristen på information är ett återkommande tema. Det råder osäkerhet kring vilka rättigheter personer med funktionsnedsättning har enligt massflyktsdirektivet, samt ett underskott på tillgänglig information om hur dessa individer kan tillgodogöra sig sina rättigheter. Det råder brist på tillgänglighetsanpassade boenden, och personer med olika typer av funktionsnedsättning hamnar ofta i boenden som bidrar till ytterligare isolering. En annan fråga som lyfts är möjligheterna att få tillgång till hjälpmedel, och vilken typ av hjälpmedel och utrustning som räknas som vård som inte kan anstå.

• Funktionsrätt Sverige upplever att deras dialog med myndigheter fungerar bra och de blir bemötta med intresse och respekt.
• Personer med funktionsnedsättning kan behöva stöd för att komma ut på arbetsmarknaden. Om dessa stödåtgärder saknas blir kraven på försörjningsstöd högre.
• Kommunikativt stöd, exempelvis bildstöd, behövs för att göra information tillgänglig för personer med kognitiva eller intellektuella funktionsnedsättningar.

HBTQI-personer
Hbtqi-personer kan i vissa fall redan innan ankomsten till Sverige ha en pågående fysisk och psykisk ohälsa på grund av diskriminering, våld och stigma i Ukraina. Transpersoner från Ukraina lyfts av RFSL fram som en särskilt utsatt grupp. Det finns en stor oro hos målgruppen att bli utsatt för diskriminering och våld i Migrationsverkets boenden och i kontakten med myndigheter generellt. Därför ordnar många hbtqi-personer boende genom privata lösningar och drar sig för att ha kontakt med myndigheter.

• RFSL lyfter att det finns fall där ärenden med samkönade par med olika medborgarskap inte behandlats som familjeärenden av Migrationsverket.
• Newcomers är RFSL:s verksamhet för nyanlända, papperslösa och asylsökande. Denna verksamhet har anpassats för att inkludera personer på flykt från Ukraina och Ryssland.

Romer på flykt
Romer på flykt från Ukraina riskerar att möta diskriminering vid hjälpinsatser och gränsövergångar, på grund av strukturell och historisk diskriminering och rasism. Detta skapar förtroendeklyftor och rädsla för myndigheter och att utsättas för rasism och våld i Migrationsverkets boenden. Den romska kvinnoorganisationen Trajosko drom bidrar bland annat med samhällsvägledning och stöd till de romer som kommer till Sverige från Ukraina.

• Trajosko drom lyfter fram att det saknas stöd och resurser för de organisationer som arbetar med särskilt utsatta grupper.
• Romer i Ukraina har blivit föremål i omfattande ryska påverkanskampanjer, där desinformation sprids via sociala medier.