Den följeforskning som bedrivs med forskare från Luleå tekniska universitet och Stockholms universitet sedan 2019 innebär att NOD:s insatser följs och undersöks i syfte att bidra till en kunskapsbaserad reflektion i planering, genomförande och uppföljning. Årsrapporten 2020 behandlade till stora delar den omställning som pandemin innebar både för NOD och samhället i stort.
NOD har samtalat med Malin Lindberg, professor vid Luleå tekniska universitet, om nya lärdomar av ett andra pandemiår, utifrån den årsrapport som just har publicerats på NOD:s webbplats.
Följeforskningens årsrapport från ifjol fokuserade på den omställning som pandemin och NOD:s nya uppdrag efter covid 19-utbrottet innebar. Vad har kännetecknat 2021?
– Om det första pandemiåret kännetecknades av snabb och innovativ omställning för NOD:s del, kan man säga att det andra pandemiåret kännetecknats av mer långsiktig reflektion om hur lärdomarna från pandemin kan tillvaratas för fortsatt dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället. Det har bland annat inneburit att NOD:s fokus förflyttats till hållbar omstart i kölvattnet av pandemin, med koppling till Agenda 2030, demokrati, med mera.
I årsrapporten finns det ett avsnitt som beskriver just NOD:s ökade fokus på teman som hållbar omstart och Agenda 2030. Hur ser ni att detta har påverkat formerna för NOD:s arbete?
– Det verkar framför allt ha medfört att NOD:s verksamhet blivit mer flexibel utifrån vad som är aktuellt i samhället. På så sätt har NOD lättare kunnat möjliggöra dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället kring de frågor som är mest trängande för båda parter. Ett exempel är de demokratilabb som NOD arrangerat för att ta fram en avsiktsförklaring för civilsamhällets bidrag till en stark demokrati, med koppling till den nationella kraftsamlingen ”Demokratin 100 år”. Ett annat exempel är de ungdomsråd som NOD arrangerat som ett led i arbetet med FN:s klimatkonvention, inför högnivåmötet Stockholm+50.
I rapporten konstaterar ni också att ”NOD nu börjat ta sig an utmaningen att ta steget från innovativitet till hållbarhet”. Kan du beskriva detta närmare?
– Under NOD:s första verksamhetsår har krutet framför allt lagts på att etablera en helt ny stödstruktur, där olika former och fokus för dialog och samråd har utformats, testats och omformats. När strukturen nu hunnit få en fastare och beprövad form handlar det allt mer om att säkerställa den långsiktiga hållbarheten i NOD:s verksamhet och nytta.
– Dels behöver NOD:s ekonomiska förutsättningar säkras genom kontinuerligt påverkansarbete från berörda parter. Dels behöver parternas engagemang i NOD upprätthållas genom fortsatt initiativtagande och deltagande i de praktiska aktiviteterna och den strategiska styrningen. För att lyckas med detta behöver NOD:s nytta för båda parter identifieras och synliggöras med hjälp av social effektmätning, fortsatt följeforskning, med mera.
Rapporten riktar sig till NOD:s parter och personal, men också till övriga parter och intressenter. Vilka skulle detta kunna vara och vilken typ av kunskap kan läsarna hämta från rapporten?
– Alla som är engagerade i samhällsutvecklande frågor inom civilsamhälle, offentlig sektor, akademi eller näringsliv kan ha nytta av den inblick som rapporten ger i förutsättningarna och utmaningarna för sektorsöverskridande samverkan kring komplexa samhällsutmaningar. Lärdomarna från NOD:s verksamhet spänner över en rad högaktuella områden, såsom klimatpolitik, segregation, digitalisering och pandemihantering, och omfattar flera olika konkreta former för att gemensamt ta itu med sådana utmaningar.
Hur fortsätter arbetet med följeforskningen under 2022?
– Under detta år kommer följeforskningen att följa NOD:s fortsatta arbete med hållbar omstart i kölvattnet av pandemin. Dessutom kommer NOD:s planerade insatser för att upprätthålla och fördjupa parternas engagemang i och nytta av verksamheten att följas noga.
