Hans Dahlgren (S) är Sveriges nuvarande EU-minister och är därmed den i regeringen som ansvarar för de övergripande EU-frågorna.

 – Det kan gälla EU:s långtidsbudget eller hela brexit-förhandlingen, men också frågor kring respekten för rättsstatens principer. I mitt uppdrag ingår att representera Sverige i EU-arbetet, bland annat i den del av Ministerrådet som kallas ”Allmänna rådet”. Jag är också ansvarig för den generella politiska dialogen med andra EU-länder, berättar Dahlgren.

Den svenska regeringen har beslutat om fem prioriteringsområden i EU-arbetet; demokratin och rättsstaten, klimatet, jobben, migration och säkerhet. I det arbetet anser Dahlgren att det civila samhället spelar en viktig roll;

– Jag tycker naturligtvis att det är viktigt att medborgare i Sverige har inflytande över EU-politiken. Vårt engagemang i EU är på sätt och vis det fjärde ledet i den svenska demokratin. Här kan det civila samhället spela en central roll, vid alla de tillfällen som det ger medborgare en möjlighet att engagera sig och arbeta med frågor som de brinner för. Civilsamhället är helt enkelt en grundläggande förutsättning för en fungerande demokrati, också på EU-nivå, konstaterar han.

Varför är just det svenska civilsamhället viktigt i EU-politiken?

– Att just det svenska civilsamhället är aktivt i EU-politiken är naturligtvis något som jag själv anser är angeläget. Dels för att det är ett bra sätt för medborgare att engagera sig direkt i EU-politiken, dels för att det ger en större tyngd till Sveriges röst i EU-sammanhang om vi är många som säger vad vi tycker.

– Svenska perspektiv behövs verkligen i den Europeiska unionen. På så sätt är vi många som ser till att det som händer i det här stora och ganska komplexa politiska maskineriet faller väl ut för svensk del.

Har du exempel där civilsamhällets perspektiv varit särskilt avgörande?

– Pandemin har ju orsakat enorma påfrestningar på våra samhällen. Här har det civila samhället spelat en unik roll, där stora insatser gjorts för människor som drabbats särskilt hårt av den här fruktansvärda farsoten.

– Också när det gäller demokratifrågor är civilsamhällets perspektiv angelägna. I flera av EU:s medlemsstater pågår nu en oroande utveckling, där demokratiska värderingar ifrågasätts och urholkas.  Civilsamhällets företrädare står ofta längst fram i kampen för att försvara demokratin i dessa länder. I de samtal jag nyligen haft med representanter för civilsamhället i exempelvis Polen, har det blivit mycket tydligt för mig hur viktigt det arbete som utförs av dessa organisationer är.

Har du något konkret tips till civilsamhällesaktörer som vill engagera sig i EU-frågor?

– Sedan i maj pågår ett initiativ som kallas för ”Konferensen om Europas framtid”. Det här är ett sätt för medborgare och organisationer runt om i EU att engagera sig i diskussioner om hur EU-samarbetet borde fungera i framtiden. Jag tycker att det här är ett ypperligt tillfälle för aktörer i det civila samhället att fördjupa sitt engagemang i EU-frågor.

– På konferensens hemsida finns mer information, och hur en går till väga för att delta. Roligt, och viktigt, om så många svenska organisationer som möjligt vill vara med!