Pensionärernas riksförbund (PRO) är Sveriges största pensionärsorganisation och arbetar såväl med att skapa mötesplatser som att höja pensionärers röst i politiken. Organisationen arbetar även internationellt, däribland i den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK), där de sätter ljuset på äldrepolitiken i en europeisk kontext.

Jan Andersson sitter som representant för PRO i EESK. Han har länge varit engagerad i EU-frågor och var en av de första svenska EU-parlamentarikerna.   

– Jag kom att sitta i parlamentet från 1995 till 2009. Jag blev sedan utsedd av parlamentet att sitta i European Training Foundations styrelse i Turin fram till 2014, berättar Andersson.

Hur kom det sig att du engagerade dig just i EU-frågor?

– Jag var en relativt nyvald riksdagsledamot omkring 1990, då frågan om ett svenskt medlemskap i det som då kallades EG blev aktuellt. Jag var till en början inte så engagerad men blev det då mitt parti, Socialdemokraterna, bestämde sig för att ha en extra kongress där S som parti skulle ta ställning till ett svenskt medlemskap. Jag kom att engagera mig för ja-sidan av flera skäl. Det viktigaste var att jag tyckte att Sverige hörde hemma i ett gemensamt Europa. 

– Innan jag blev heltidspolitiker var jag lärare på högstadiet i samhällsorienterande ämnen bland annat historia. Ländernas historia liksom ländernas framtid är länkade till varandra.

Idag representerar du PRO i EESK. Driver ni några särskilda frågor där?

 – PRO, som tillhör den europeiska organisationen Help Age, driver särskilt frågor inom den Sociala Pelaren. Vi vill att pensionärer i hela EU ska få pensioner som det går att leva på och en vård och omsorg som håller hög kvalitet. Detta är förvisso nationella frågor men medlemsländerna kan utbyta erfarenheter med varandra och lära av varandra inom Sociala Pelaren.

– Vi är självklart också engagerade i frågor som rör vår gemensamma ekonomi och i miljö-och klimatfrågor. Frågor som rör demokrati och rättsstatens principer är också viktiga.

Varför är det, enligt dig, viktigt för civilsamhället att engagera sig i EU?

– Vår framtid inte bara ligger i den kommun och det land vi som individer bor i utan också i allra högsta grad i EU och i världen. Europa och världen blir bättre av samarbete och en gemensam politik i frågor som sträcker sig över nationsgränser. Vi handlar med varandra. Miljöfrågor och klimatfrågor känner inga nationsgränser. Och framför allt gäller att länder som samarbetar med varandra krigar i allmänhet inte med varandra. De löser konflikter och oenighet genom samtal och genom kompromisser.

– I demokratier är inte bara politiska partier och allmänna val viktiga. Civilsamhället och civilsamhällets engagemang för förankringen av olika politiska frågor och beslut är centralt. EU ska enligt fördraget bestå av demokratier. I vissa av medlemsländerna ifrågasätts nu viktiga delar i demokratin. Det handlar om fri media och det handlar om ett självständigt rättsväsende. För att värna fri och oberoende media och självständiga rättsväsenden behövs det civila samhällets röst i EU. Den rösten behövs också i diskussionen om vad vi som medborgare vill med samarbetet och om hur vi vill att samarbetet ska utvecklas i framtiden.

– Beslutsfattarna i Rådet och i Parlamentet ska inte sitta isolerade i sina församlingar när de fattar sina beslut. De behöver olika röster från det civila samhället, från unga, från medelålders och från äldre när de fattar besluten i viktiga frågor för EU och EU:s medborgare