Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är ett rådgivande EU-organ med representanter från det civila samhället. I kommittén sitter företrädare från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt andra intressegrupper. Louise Grabo sitter med i den sistnämnda gruppen där hon företräder ungdomsorganisationen LSU.
– Jag valdes in förra hösten så detta är min första mandatperiod. Jag nominerades av LSU där jag har bakgrund som EU-representant i den strukturerade dialogen, ett sätt för ungas röster att höras i EU-kommissionens arbete, berättar Grabo
I EESK är Grabo ordförande för observationsgruppen för den digitala omvandlingen och den inre marknaden. Hon sitter även i sektionen för inre marknad (INT) och för utrikespolitik (REX).
Varför valde du att engagera dig i EU-frågor?
– Efter studenten flyttade jag till Schweiz där jag arbetade som aupair och pluggade franska. Geneve är en internationell stad med FN som en viktig aktör och med närheten till Europas storstäder så blev jag intresserad av samarbete över nationsgränser. Så även om Schweiz inte är med i EU valde jag att börja plugga Europaprogrammet på Göteborgs universitet.
– Många av dagens samhällsutmaningar går inte att lösa enbart i Sverige, ett tydligt exempel är klimatfrågan. Jag tror starkt på att man kan lösa problem tillsammans om man samarbetar, det har EU historiskt varit ett gott exempel på. Det är väldigt häftigt att vara en kugge i EU-maskineriet och göra ungas röster hörda genom EESK.
Bevakar du och LSU några särskilda områden?
– LSU har ett starkt engagemang att stötta civilsamhället runt om i Europa och världen, detta är något jag bevakar inom EESK för att se hur vi kan stötta civilsamhällsorganisationer. I länder där det råder diktatur eller övergrepp från staten är civilsamhället oumbärligt för att skydda individer.
– Förutom det bevakar jag frågor som berör många unga, så som utbildning, möjligheten till jobb, klimat- och miljö och digitalisering.
– I EESK har vi samlat ihop en liten inofficiell grupp med oss representanter från andra länders ungdomsråd – likt LSU. Vi är endast fem personer men vi arbetar tillsammans för att kunna ge ett ungdomsperspektiv på så stor del av EESKs arbete som möjligt. Vi arbetar också för att andra ungdomsorganisationer ska bjudas in i större utsträckning och fler unga röster ska bli hörda i EU.
Varför är det, enligt dig, viktigt för civilsamhället att engagera sig i EU-frågor?
– EU-lagstiftning trumfar svensk lagstiftning och när ett lagförslag är beslutat om i EU är det för sent att börja diskutera det i Sverige. Vill man vara relevant och påverka utvecklingen i samhället bör man hålla ett öga på vad som händer på EU-nivå.
Har du några konkreta tips till civilsamhällesaktörer som vill engagera sig?
– Vill man som civilsamhällesaktör engagera sig är nu det perfekta tillfället! Framtidskonferensen (conference of the future of Europe) pågår under 2021 och 2022, ett EU-initiativ som innebär att EU ska nå ut till medborgarna och starta diskussion om hur medborgarna vill att unionens ska utvecklas. Enklast är att hålla koll på hemsidan och sociala medier hur man som medborgare eller civilsamhällesaktör kan delta och bidra till konferensen.
– När det är möjligt att resa igen tycker jag att man borde åka ner till Bryssel och besöker de europeiska institutionerna. Har man inte varit i Bryssel känns EU väldigt långt borta och det kan vara värt att komma dit och få se exempelvis Parlamentet på riktigt. Passa även på att träffa olika aktörer som arbetar med påverkansarbete i Bryssel och lära dig av dem! Ett konkret tips är att alliera dig med andra liknande organisationer och samarbeta med dig, det underlättar och man blir starkare tillsammans.
