Ariane Rodert arbetar på Svenska kyrkans kansli i Uppsala, där hon är chef för Enheten för policydialog på avdelningen för kyrkoliv. Sedan 2010 har Rodert även varit med och representerat det svenska civilsamhället i EU genom att vara ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) – ett fördragsstadgat rådgivande organ. EESK:s ledamöter är representanter för det organiserade civila samhället i EU.
– Mellan 2010-2020 satt jag som ledamot för Forum – idéburna organisationer med social inriktning och sedan 2020 representerar jag Svenska kyrkan. EESK är viktigt då det är en formell kanal för policydialog, berättar Rodert.
Civila samhället i en EU-kontext innebär arbetsmarknadens parter samt övriga intressegrupper. Varje medlemsland har en delegation utifrån landets storlek som föreslås av respektive lands regering, dock inte partipolitiskt,och utses av Ministerrådet.
– Sverige har tolv ledamöter; fyra från svenskt näringsliv, fyra från facken och fyra från övriga idéburna organisationer. Jag och mina kollegor från LSU, PRO och IOGT-NTO representerar den senare gruppen, förklarar Rodert.
Vilken funktion har EESK i EU?
– EESK har flera viktiga funktioner men kortfattat kan man säga att det fungerar som ett remissorgan och har i uppdrag att vara en bro mellan EU:s civilsamhälle och institutioner.
– Vi ska tidigt i beslutsprocesser ges möjlighet att lyfta in perspektiv från civilsamhället. EU-kommissionen, det vill säga EU:s motsvarighet till Regeringskansliet, måste nämligen enligt fördrag alltid vidtala civilsamhället när de lägger fram förslag. Men vi kan även få uppdrag direkt från EU-parlamentet, motsvarande Sveriges riksdag, och EU:s medlemsländer.
– Vi kan också ta fram egna initiativ. Och för att agera bro mellan civilsamhället och institutionerna samlar vi in till debatter, samtal och samverkan med civilsamhället i EU genom att anordna möten, konferenser och att ta emot delegationer.
På vilket sätt påverkar EU:s politik oss i Sverige?
– EU-politik är svensk politik, sen att den avhandlas i Strasbourg, Bryssel eller Stockholm spelar egentligen ingen roll. Det är vår regering och folkvalda EU-parlamentariker som förhandlar och röstar på förslag för Sveriges räkning.
– Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) påverkas ungefär hälften av dagordningspunkterna på ett fullmäktigemöte i svenska kommuner och regioner direkt eller indirekt av EU. Så en stor del av verksamheter och frågor har direkt EU-anknytning.
– Och även om svensk lag och en EU-lag står emot varandra, måste Sverige följa besluten. Det gäller även om Sverige röstat emot beslutet i Ministerrådet.
Varför är det, enligt dig, viktigt för civilsamhället att förstå och engagera sig i EU-politiken?
– För att säkerställa att initiativ och lagstiftning är stödjande och att våra perspektiv finns med i utformningen av lagstiftning så är det viktigt att följa processerna tidigt. Genom att engagera sig i EU-processerna kan man alltså arbeta mer proaktivt och få mer tid att arbeta med relevanta policyfrågor, lyfta perspektiv och därmed ha möjlighet till att påverka.
– Ett EU-engagemang erbjuder också möjlighet att vara en hävstång in i ett mer jämspelt samtal med beslutsfattare i Sverige. Tillgång till goda exempel från andra länder är ofta ett stöd in i dialogen. Ett exempel är hur upphandlingslagstiftningen tillämpas i andra EU-länder till fördel för civilsamhället.
Vilka instanser är särskilt viktiga för civilsamhället att ha koll på?
– Det är inte lätt att hitta rätt i EU-processen, så rådet är att följa något huvudämne där aktuell lagstiftning eller initiativ är på gång som kan påverka verksamheten. Viktiga EU-instanser att följa utifrån sin fråga är EU-kommissionen som tar initiativ och fungerar som Regeringskansliet ungefär. Sedan EU-parlamentet och Ministerrådet som i flesta fall beslutar och som kan likställas med riksdagen. I Sverige är det EU-nämnden i riksdagen som ansvarar för EU-ärendena och formulerar Sveriges ståndpunkt inför EU-möten.
– Ett sätt är att engagera sig i ett passande EU-paraply som kan hjälpa med information, tolkning och samverkan. Det finns en uppsjö av aktörer från civilsamhället på plats i Bryssel som man kan engagera sig i och många svenska civilsamhällesaktörer är redan medlemmar.
Har du några konkreta tips till civilsamhällesaktörer som vill engagera sig?
– Hitta ett EU-paraply med kollegor att engagera er i. Det är ett enkelt sätt att lära sig mer och arbeta tillsammans med kollegorna i EU. Vi i Svenska kyrkan är till exempel engagerade i Eurodiaconia, Churches’ Commission for Migrants in Europe (CCME) och Conference of European Churches (CEC) för att nämna några.
– Börja att följa nyhetsflöde från EU som europaportalen eller andra nyhetskällor. Då ser man vad som är på gång och kan följa en fråga.
– Var inte rädd att ta kontakt med EU-kommissionen och EU-parlamentet. De vill träffa medborgare och ofta får man bra hjälp och svar på sina frågor.
– Samverka mer inom civilsamhället. Andra aktörer som näringslivet och fackföreningsrörelsen arbetar med systematiskt med EU-frågor. Vi i civilsamhället skulle också kunna sammanföra våra resurser bättre till stöd för sektorn, åtminstone i mer generella frågor.
